day 11

Day 11 - Your siblings
Min otroligt mysiga syskonskara består av fyra små änglar. (jag är en utav dessa)
Lisa, 29 år bor i Uppsala har nyligen blivit färdigutbildad läkare. Behöver jag ens tillägga att hon är den duktiga pluggisen i släkten? Något som jag däremot måste lägga till, är att hon är den enda utav alla mina vänner på facebook som har tre gånger så många bilder på sig själv, som hon har vänner! Själv har jag närmre 800 vänner på facebook och runt 400 bilder med mitt namn taggat på. Lisa däremot har 322 vänner, och 984 bilder på sig själv. Om ni trodde att jag var egocentrisk, så har ni definitivt inte träffat min käre syster!
Skämt osidå så är hon en otroligt vacker och underbar syster! En otroligt motiverande tjej som jag verkligen ser upp till.
David, 25 år och bor vanligtvis längst upp i Norge och sysselsätter sig med att spela handboll. Eller som jag brukar säga "min storebror har otroligt mycket muskler och är handbollsproffs". Som ni säkert kan lista ut så blev han sportfånen i släkten. Handbollsintresset grundar sig i vår gemensamme faders tidigare och nuvarande hobby. Alltså nej, min pappa spelar inte handboll längre, men han kollar på det! Off topic så kan jag ju tillägga att min pappa brukade umgås med Thåsträm när de var yngre. Men åter igen till min käre bror!
David är en otroligt cool kille, jävligt avslappnad och har generellt en soft inställning till livet. Eftersom Lisa är en förebild för hur högt jag borde satsa i livet, så är David en ikon för min inställning till min stress. För jag har nog mycket att lära av honom med tanke på att min stressfaktor går högt!
Simon, 13 år är den yngste i syskonskaran. Han är faktiskt den enda utav familjen som jag har saknat. Varje gång jag varit utomlands eller om han har varit bortrest, så är han den enda människa jag verkligen verkligen saknat. Han tar inte särskilt mycket plats, men det är så otroligt underbart att se honom växa upp och nu när han precis blivit tonåring så inser jag hur mycket jag önskar att hans uppväxt blir skonad. För med tanke på att han har sett mig alkoholpåverkad x antal gånger och att jag berättat om alla mina konstiga upplevelser. För att inte tala om den gången han fick reda på att jag rymt hemifrån till Österrike...
Lillebror, bli inte som jag när du blir stor. Jag älskar dig för mycket för det! <3

day 10

day 10 - what you wore today




Tshirt och jeans från weekday. Väldigt fantasifullt av mig, verkligen.


day 09

Day 09 - Your beliefs

Jag skulle nog vilja påstå att jag är den mest oreligiösa människa jag känner till. Jag tror inte på att det finns någon högre makt och jag har heller aldrig tillbett en gud. Däremot så skulle jag kunna identifiera min livvstil med idén om karma. För beroende hur man beter sig mot dem i sin omgivning så får man tillbaka det på det ena eller andra sättet. Sen så skulle jag inte tycka att det är något religiöst, utan snarare något som ingår i sitt sociala liv. Om jag inte ger komplimanger till mina vänner, så är det väldigt liten risk att jag får några tillbaka, och tvärtom såklart. För om mina vänner ger mig komplimanger så uppmärksammar de något positivt hos mig, vilket får mig att tänka positivt om inte bara mig själv, utan även om dem. Vilket leder till att jag också droppar en komplimang.

Religion eller icke, men det är något som jag oftast brukar leva efter. För under perioder då jag inte kontaktar eller hör av mig till mina vänner, så är det lätt hänt att de speglas tillbaka på en. Att folk inte kontaktar en lika intensivt som förr.

Däremot så är jag verkligen en horoskåpnörd. Varje dag så måste jag läsa mitt horoskåp. Dessutom så läser jag mina vänners också, för jag tycker det är så otroligt roligt när de stämmer! Men mer astrologi än så är jag inte särskilt insatt i.

day 08

Day 08 - a moment

Mitt mest minnesvärda moment var ju egentligen det som day 02 innehöll.
Men om jag ska rota lite mer i minnet så är det väl den dagen jag köpte min kära iPhone!

Jag minns hur uppspelt och prylkåt jag var när jag klev in i telenorbutiken, tittade mot en försäljare och sa "Hejsan, nu är det dags, nu vill jag adoptera!"
Självklart så var den charmige försäljaren lika kreativ som jag och svarade "Jasså? Är det en 3gs eller 4a du vill ha?"

Och på den vägen gick det! Efter 15 minuter där inne så hade jag inte bara lyckats pruta lite utan även brett på ett fett leende på läpparna när jag skuttade ut ur telenorbutiken i sommarstockholm. Lyckig som ett barn på julafton var jag, och jah ångrar inte att jag skaffade en iPhone. För mina iPhonevänner håller med mig om, att en iPhone inte är en mobiltelefon - Det är en livsstil!

day 07

Day 07 - Your best friend Your friends

Det är så otroligt himla svårt för mig att slänga upp bara en person och säga att det är min bästa vän. För jag har så otroligt många. Eller ja, jag skulle snara säga att jag har många nära vänner och att endel utav dem finns på olika håll. Jag har nära vänner som jag träffar väldigt sällan, men som jag alltid vet att jag kan vända mig till om jag behöver dem. Utav mina nära vänner så finns det även dem som jag träffar ofta och väldigt intensivt.

Jag skulle inte påstå att den ena typen av vänner är bättre än den andra. Men de som man träffar ofta, exempelvis de som jag har i skolan får ju följa mig dag för dag och håller sig lite mer uppdaterade om allt viktigt och oviktigt som pågår in my life.

Lite smått hjärtekrossande är det att jag samtidigt som jag skriver det här, så inser jag hur många människor jag borde höra av mig till. De underbara personer som jag idiotiskt nog inte hör av mig till och berättar för dem hur mycket de betyder för mig. För det gör ni, allihopa där ute!

day 06

Day 06 - Your day


day 05

Day 05 - Your defination of love

Kärlek är ingenting du kan röra, det är ingenting du kan se, utan det är bara något du kan känna.
När jag kommer på mig själv med att vara kär, så är det som om jag har ett litet skavsår i hjärtat. När jag får hög puls så känner jag av det starkare, när jag andas helt normalt så känns det fortfarande lite granna. Det är nog den enda fysiska känsla jag märker av.

Att vara kär, eller att känna kärlek tycker jag innehåller en del utav saknad. Man vill bara ha personen omkring sig hela tiden. Man vill visa upp sina bästa sidor inför den personen man är förälskad i, samtidigt som man försöker dölja de negativa sidorna.

De som känner mig ganska väl vet att jag är ganska självsäker som person och att jag är ganska socialt avslappnad av mig. Däremot skulle ni bara veta vilket virr-varr som pågår inom mig när jag är kär. Alla tankar är som trådar som knutit sig fast i varandra. Jag är både förvirrad, osäker, nervös, ofokuserad och till och med lite lätt skakig ibland.

Jag överanalyserar allting när jag är kär, "vad menade han med det smset?", "var det där en flirt.. eller var det bara något snällt sagt?" och så vidare. Dessutom så är jag otroligt borta i vissa situationer, jag kanske tar fel tunnelbana, lägger mina nycklar i kylskåpet eller sover otroligt oregelbundet.

Det är otroligt svårt att definiera kärlek, en utav anledningarna till att man har svårt för att definiera kärlek, är nog för att man inte riktigt vet vart man ska ta vägen när man känner som man gör. Man kanske försöker promenera bort det lilla skavsåret, endel kanske försöker syssla med estetiska saker som att måla eller redigera. Det finns säkert flera personer som kan sitta och skriva ned alla känslor i en svart liten bok som man sedan placerar under kudden, eller så kanske man skriver allt man vet och det man inte vet i ett blogginlägg i hopp om att reda ut allt trassel och plåstra om skavsåret i hjärtat.


day 04

Day 04 - What you ate today

Ett stekt ägg, bacon, knäckebröd.
2 koppar kaffe, en latte.
Två lussebullar.
En tomat, ett kokt ägg, knäckebröd.
En till lussebulle, en kopp te!

Var det verkligen så intressant att veta?


day 03

Day 03 - your parents




day 02

Day 02 - Your first love

Min första kärlek, min första riktiga kärlek skulle jag snarare säga, startade när jag gick i nian.
Den 12 februari 2008 så grattade jag en söt kille på hans födelsedag. Den 14 februari, dvs alla hjärtans dag, så umgicks vi för första gången. Jag fick ett otroligt br intryck av honom. Han var inte bara otroligt söt och otroligt charmig, han var även lite smått blyg, vilket jag tycker är en supergullig egenskap hos en kille.

Vi hade endel gemensamma vänner och träffades, umgicks och hängde i ungefär två månader innan helgen som skulle förändra allting kom.
  Kärleken och jag åkte iväg tillsammans med två andra vänner till en kompis landställe ute i stockholms skärgård. Det var helgen den 11-12-13e April. Vi alla fyra var otroligt peppade inför helgen som skulle komma. Resan dit var riktigt mysig, vi åkte båt i 1,5 timme och det var en sådan magisk känsla jag hade, som man får väldigt sällan. Dock så är det en viss typ av känsla, när man sitter där på båten, men härliga vänner och solens reflektioner från vattnet som kittlar en på halsen.<

När vi har anlänt och packat in oss så väntade en kväll med god mat och mysiga pratstunder i en stor säng. Dock så var Mr Kärlek lite charmigt udda av sig, som fick för sig att hoppa studsmatta ute i den rätt så ljumna aprilaftonen. Sagt och gjort så gick han och jag ut i trädgården, klockan var kanske tio-elva.. mörkt var det iallfall!
  Vi hoppade otroligt mycket studsmatta, vi skrattade och var glada som små barn. Självklart så blev vi extremt trötta efter allt hoppande och bestämde oss för att lägga oss på studsmattan och vila lite.

Det dröjde inte lång tid innan vi pratat endel och tittat på den stjärnklara himlen och pratat om de olika stjärnbilderna som fanns på den nattsvarta himlen ovanför oss. Mitt uppe i pratandet så ser han och jag en fallande stjärna. För en millisekund ser vi ett vitt litet sken mitt bland alla stillastående prickar, det var verkligen ett stjärnfall! Efter att ha bekräftat det jag såg med killen bredvid mig så konstaterade jag att vi var tvugna att göra det man ska göra när man ser en fallande stjärna - Att önska sig något.

"Blunda och önska dig något nu" sa jag med en glad men lugn stämma.
Sedan gick det max två sekunder innan jag hade vänt mig om och kysst honom.
Vi låg och kramades under himlatäcket ett litet tag till innan vi gick in och värmde oss med våra vänner.

Då hade alla hans och mina bitar fallit på plats, allt kändes bara rätt.
Det tog två dagar innan jag hade kommit hem, suttit mig vid solnedgången vid vattnet där jag bor och ringde upp honom och frågade om vi skulle bli tillsammans. Svaret blev ja, och vi hade ett åtta månader långt förhållande. Det var mitt mitt första, största och bästa förhållande jag någonsin haft.

Och vet ni vad det bästa med alltihopa är? Att min första kärlek, är i dagsläget en utav mina närmsta vänner. Vi umgås lite då och då och pratar om både vardagliga saker och djupa personliga problem. Han är bara för jävla underbar ska ni veta.


day 01

Day 01 - Introduce yourself

Hannes Sundell, född 11 januari 1992.
Jag har alltid bott i samma lägenhet här i Vinterviken i hela mitt liv, dock så ser det ut som om jag kommer flytta inom de närmsta månaderna.
Studerar gör jag på Kunskapsgymnasiet och jag pluggar medieprogrammet med inriktning på grafisk kommunikation. Mina favoritämnen är självklart min inriktning men även svenska och alla de teoretiska medieämnena.

Nu när jag bara har nästan en termin kvar av mina tre år på gymnasiet så är det mycket som pågår i mitt liv. Samtidigt som jag pluggar så funderar jag även på vad jag ska hitta på efter gymnasiet. Plugga vidare är ju ett alternativ, däremot så finns det otroligt många utbildningar att välja bland, men ingen tilltalar mig riktigt till 100% ännu.

Jobbar gör jag även, på McDonalds. Många människor klagar ofta på sina jobb och även mina vänner som jobbar på McDonalds gnäller ofta om dera jobb... men jag är nog en utav de få som älskar mitt jobb. Jag älskar att ha mycket att göra, jag älskar att vara sysselsatt och att ha många bollar i luften. Jag älskar att träffa nya människor och att visa ett bra bemötande. Just nu så är det ett mycket bra jobb med tanke på att jag fortfarande pluggar på gymnasiet.

Som person är jag otroligt social av mig, jag trivs med mycket människor omkring mig och att träffa nytt folk. Positivt inställd är jag till det mesta, men självklart har jag mina trött-på-livet-dagar som alla människor.

Jag skulle kunna skriva hur mycket som heslt om mig själv, det finns verkligen mycket att säga. Nu känns det däremot som om jag knåpat ihop ett tillräckligt långt inlägg för att de som är intresserade har fått lite påfyllning med info!


RSS 2.0